Den 30 november 2006 genomförde Microsoft en lansering över hela världen, en lansering som de själva sade var den största och viktigaste någonsin. Då släpptes nämligen Windows Vista, Office 2007 och Exchange Server 2007 samtidigt, och med en helt ny slogan – i Sverige ”redo för en ny dag”.

Vanliga dödliga fick dock vänta ett tag till på de eftertraktade produkterna, det var endast företag som köpt volymlicenser som kunde köra igång Windows Vista den 30 november – och dessutom bara på engelska.

Men i februari 2007 fanns Vista tillgängligt på svenska i butikerna och färdigköpta datorer levererades med Vista förinstallerat. Och nu är systemet mer än ett år gammalt. Det har inte fått riktigt det genomslag Microsoft hade hoppats på, men många använder i alla fall Windows Vista.

Men för dig som tänker byta från Windows XP finns det en viktig fråga att få besvarad. Att byta operativsystem är dyrt och för de flesta vanliga konsumenter är det nog mest intressant att veta om det är värt det, och framför allt vilken version som krävs. Till skillnad från Windows XP levereras ju Vista i en förvirrande mängd olika varianter som det kan vara svårt att hålla isär.

Vi har därför valt att testa två av dessa versioner – den billigaste och den dyraste. Detta för att försöka ge en uppfattning om ytterligheterna. Vi har alltså provkört Vista Home Basic Edition och Vista Ultimate Edition. De olika kulörerna däremellan hittar du utförliga uppgifter om mot slutet av artikeln.

Home Basic

Vista Home Basic är den enklaste av de olika versioner som finns och är som namnet antyder avsedd för hemanvändning. Den är dessutom förmodligen tänkt för enklare datorer eller mindre krävande behov. Här finns nämligen inget stöd för det tjusiga tredimensionella Glass-gränssnitt som Vista gjort sig berömt för. I stället används det lite tråkigare, men egentligen mer funktionella, Basic-gränssnittet utan genomskinlighet och meningslösa 3D-flippade fönster.

Men det första som märks när Vista startas är den anspråkslösa, nästan helsvarta startskärmen, som lär snabba upp Windows-starten med hela sex sekunder.

Vista har genomgått många förändringar under sin fem år långa utveckling, och tvärtemot Microsofts ursprungliga planer är det nya operativsystemet faktiskt ganska likt det gamla. Det här är egentligen samma gamla Windows som vi är vana vid. Den beramade förvandlingen som skulle vara steget in i en ny värld syns inte till, utan det mesta är på ytan ganska bekant – bara lite snofsigare. Men bakom kulisserna finns väldigt mycket nyheter – sådant som den vanlige användaren oftast aldrig märker.

Men tillräckligt mycket skiljer rejält för att det ska vara förvirrande. När det mesta fungerar som vanligt är det ännu svårare när något plötsligt inte gör det – överraskningen blir så mycket större. Förmodligen är det mycket lättare att komma som ren nybörjare till Vista än att komma via XP (om det nu är möjligt). Det bör också vara mycket enklare att vara ”amatöranvändare” än en så kallad ”power user” som är van vid sina egna grepp.

Nya, snygga ikoner är också något som omedelbart syns. För övrigt har tillräckligt mycket redan skrivits om vad som är nytt i Windows Vista. Det är bara att konstatera att Internet Explorer, Windows Mail (tidigare Outlook Express), Windows Defender, Windows Media Player (nu med DVD-codec) och andra gamla program som funnits i XP eller som betaversioner alla finns här i klart förbättrade versioner.

Basic-gränssnittet är inte lika sexigt som Glass, men fullt funktionellt.

Dessutom finns här en drös med nya program,. Det nya fotoalbum som ersätter ”Visningsprogram för bilder och fax” är till exempel en mycket trevlig upplevelse. Möjligen bortsett från det ganska irriterande fenomenet att nya instanser av programmet öppnas för varje klick på en ny bild. Där är den gamla varianten bättre. Den allestädes närvarande sökningen är nog också en av de bättre sakerna i Vista. Snabbt och enkelt hittar du det mesta, i datorn eller på nätet, nästan var du än befinner dig i gränssnittet.

Fotoalbum-programmet är en av de trevligare nyheterna i Vista - finns också i Basic.

Dock är Home Basic-versionen avsiktligt rejält handikappad och saknar massor av program. Utöver att hela Media Center-funktionaliteten är borta finns till exempel inte heller viktiga program som Movie Maker och DVD Maker. Nej, det här känns tunt. Men det går att uppgradera om du skulle köpa fel.

Tyvärr levereras många datorer i butik med enbart Vista Basic för att hålla ner priset på produkten.

Ultimate

Efter byte till Ultimate är det första som kan konstateras att Glass-gränssnittet är på plats. Och visst ser det ganska läckert ut, med halvgenomskinliga fönsterramar, tredimensionalitet, fönster som växer fram, miniatyrvisningar i Aktivitetsfältet och den imponerande 3D-flipfunktionen som kan användas för att bläddra igenom öppna program. Dess funktion är dock ganska meningslös, eftersom det går lättare och fortare att hitta till önskat program med den klassiska Alt-Tab-tangentkombinationen – som dessutom förbättrats.

Bortsett från att det faktiskt är lite häftigare att jobba i ett lyxigt gränssnitt kan man till dess fördel också säga att det faktiskt avlastar processorn. Mycket mer av grafiken överlåts på grafikkortet än om basgrafiken används – och det är till och med märkbart. Den andra saken vi kunde konstatera är nämligen att det program vi normalt använder för att spara skärmdumpar, Corel Paint Shop Pro 10, inte är Vista-kompatibelt. Så fort detta startades bytte grafiken till basläge och genast kändes systemet aningen trögare.

Tydligen måste dessutom Windows egna användarkontroller (User Account Control), de irriterande administratörsbekräftelsefrågorna som dyker upp hela tiden, också försiggå i basgrafik. Varje gång en sådan fråga kommer, och det är ofta, svartnar skärmen i en evighet medan den byter grafikläge. Därefter tar det nästan lika lång tid att byta tillbaka. Minst sagt irriterande.

Nu går ju dessa varningar att stänga av, om man lyckas hitta till inställningarna för detta. Så otroligt störande som de är kommer de nog kvickt att stängas av i de flesta datorer – och då var det inte mycket bevänt med säkerhetstänket.

Förutom det snygga gränssnittet är Ultimate fyllt till bristningsgränsen. Utöver de program vi saknade i Basic finns det som företagen behöver – säkerhetskopiering, kryptering, fjärranslutning, domänanslutning, webbserver, det användbara Mobility Center för bärbara datorer och stöd för griffeldatorer (Tablet PC). Däremot saknade vi Mobile Device Center för synkronisering med och hantering av Windows Mobile-enheter, efterträdaren till Active Sync. Den fanns inte med i Vista-paketet, men finns för nerladdning i betaversion.

Utöver programmen är det lätt att fastna för nya förenklade inställningsmöjligheter, ofta samlade till olika ”centers”. Network and Sharing Center gör till exempel den ofta komplicerade nätverkshanteringen till en barnlek. På samma sätt tar Security Center ett ännu fastare grepp om säkerheten än vad motsvarande funktion gjorde i XP. Övriga centers, utöver de redan nämnda, är Backup and Restore, Ease of Access, Sync och Welcome.

Olika "centers" gör inställningar enkla.

Något helt unikt i Vista Ultimate, som inte finns i någon av de andra versionerna är det som kallas ”Windows Ultimate Extras”. Det handlar om program och tjänster som tillhandahålls exklusivt för Ultimate-användare via Windows Update. Där finns i skrivande stund absolut ingenting och vad det kan tänkas bli är inte bekant, så om detta är värt de extra pengarna för Ultimate är svårt att säga. Det är nog dock tveksamt, oavsett vad Extra-innehållet kan bli.

Eftersom Ultimate innehåller allt är det idealiskt från testsynpunkt. Det är lätt att glida runt och rota i allting, men det är svårt att tänka sig en situation där allt detta behövs i en och samma dator.

Jämförelse

Windows Vista säljs i fem olika smaker (eller egentligen åtta, men två är strypta versioner av Home Basic och Enterprise, tillkomna enbart för att tillfredsställa EU, och en kallas för Starter och finns bara i vissa länder, förinstallerad). Två av dessa fem är avsedda för hemanvändning, nämligen Home Basic och Home Premium. Två är tänkta för företagsanvändning och kallas Business och Enterprise. Både hem- och företagsversionerna har visst innehåll som är unikt och inte finns i den andra typen, och i båda fallen innehåller den dyrare versionen givetvis lite mer.

Den femte versionen, Ultimate, är en kombination av båda och är i realiteten inte avsedd för någon användargrupp. Här finns alla funktioner, men det är väl egentligen svårt att föreställa sig en situation där det behövs både föräldrakontroll och full hårddiskkryptering. Så värdet av att betala för Ultimate kanske oftast inte är så stort, men möjligheten finns där.

Ska vi vara extra noggranna är det ju faktiskt så att det finns tio varianter, inte fem, eftersom alla också levereras i både 32- och 64-bitarsversioner. Och för den riktige petimätern är det ju faktiskt så att bara fyra (eller åtta) som är tillgängliga för vanliga konsumenter.

Eftersom cd-skivor numera inte räcker till för operativsystem som Windows levereras de på dvd. Detta innebär att alla de olika versionerna får plats på en och samma skiva, och det är i stället cd-nyckeln som avgör vilken version som kan installeras.

Det här gör det också enkelt att uppgradera – allt som behövs är en ny cd-nyckel. Detta är också en möjlighet som kommer att finnas, från Home Basic till Home Premium, från Home Premium till Ultimate, och från Business to Ultimate.

En prislista för de olika versionerna finns i en tabell här intill.

Så vilken version är nu lämplig, och är det värt att slanta upp dubbla beloppet för att ha en Ultimate-version hemma, eller för den delen på företaget? Om vi utgår från hemmet, så kan vi lugnt konstatera att de extra hundralapparna för att få en Home Premium-version i stället för Home Basic är väl investerade pengar.

Basic-versionen är helt enkelt för fattig, vilket vårt test tydligt har visat. Särskilt i hemmamiljö är det ju lämpligt med enkel tillgång till smidiga program för videoredigering, dvd-bränning och kanske Media Center-funktion. Å andra sidan räcker ju faktiskt Basic för den som inte bryr sig om ett glassigt (!) gränssnitt och hellre använder tredjepartsprogramvara för alla tillämpningar.

För en dator som ändå inte har de grafiska resurserna att presentera Glass-gränssnittet kanske valet inte är så svårt. Men för övrigt går Basic-versionen helt enkelt bort. Minst Premium är vad som gäller.

Glass-gränssnittet med sina halvgenomskinliga ramar är rejält snyggt (och Chess Titans är ett farligt tidsfördriv).

För den avancerade hemanvändaren som har de omvända behoven är beslutet värre. De typiska hemfunktionerna finns ju inte i Business-versionen. Vill man då ha både mediamöjligheter och kanske avancerade säkerhetsfunktioner i samma dator är det bara Ultimate som gäller – eller kanske hellre två datorer med två olika system. Detta ger ju trots allt större flexibilitet.

På företagssidan är valet betydligt enklare. Det är väl i sällsynta fall som mediafunktioner och föräldrakontroll behövs i kontorsmiljö. Tillräckligt stora företag skaffar naturligtvis Enterprise via speciallicenser, medan normalföretaget klarar sig utmärkt med Business. Det enda som egentligen skiljer mellan dessa två är frånvaron av BitLocker-hårddiskkryptering. Om detta krävs på det mindre företaget blir det till att slanta upp nästan ytterligare en tusenlapp per licens för Ultimate-versionen.

I vår tabell har vi räknat upp alla de skillnader vi hittat mellan de fem olika standardversionerna. Är det någon funktion som inte finns med i listan, räkna med att du kan använda den oavsett version. Listan kanske kan vara till någon hjälp vid det svåra valet av Vista-version. För enkelt är det inte, men Ultimate är väldigt, väldigt dyr...

Glöm dock inte uppgraderingsmöjligheten. Har du en laglig Windows XP-licens kan du uppgradera rakt av med uppgraderingsversionen av Vista. Du kan dock inte ”nergradera”, exempelvis från XP Professional till Vista Home. Kör du Windows 2000 eller 64-bitars-XP är du också berättigad till uppgraderingspris. Du kan dock inte uppgradera på riktigt, utan måste köra en full installation.

Det som kallas Anytime Upgrade, alltså en uppgradering från en version av Vista till en annan kan också göras till ett lägre pris än ett nyinköp, eftersom du redan har lådan och dvd-skivan.

Windows Vista är värt att titta närmare på – men undvik Home Basic-versionen!

Windows Vista, versioner och cirkapris. Priserna är exklusive moms.

Windows Vista, skillnader mellan de olika versionerna. De europeiska N-versionerna saknar dessutom Media Player, Movie Maker och andra Windows Media-relaterade funktioner.