För många låter registerändringar som något raffinerat och ganska skrämmande. Men faktum är att registret helt enkelt är en databas där Windows konfiguration lagras. Det kanske också låter lite för komplicerat, så låt oss ta ett exempel. När du startar Windows visas alltid samma bakgrundsfärg på skrivbordet. Det beror på att färgvärdet lagras någonstans, och det är naturligtvis i registret. När datorn startas tittar den snabbt där och målar sedan skrivbordet i den angivna färgen.

Om du vill ändra bakgrundsfärgen högerklickar du på skrivbordet, väljer Egenskaper och klickar på fliken Skrivbord. Där kan du välja vilken färg du vill. Så fort du klickar på Verkställ eller OK tillämpas ändringen. Men vänta nu ett slag, vad betyder egentligen ”tillämpas”? Faktum är att ändringen sparas i registret.

Praktiskt taget alla konfigurationsändringar du gör i Windows användargränssnitt handlar om att ändra ett eller flera registervärden. Visst är det mycket enklare att klicka på en färg i ett snyggt gränssnitt än att ange RGB-värdena för den färg du vill ha i registereditorn? Det är anledningen till att de flesta föredrar ett grafiskt gränssnitt, om det finns något. Men finns det inte några bra kontroller i gränssnittet kan du även ändra det själv direkt i registret.

En viktig detalj

Det finns mängder av samlingar av registerändringar både i böcker och på nätet. Datorjournalister förklarar gärna allvarligt hur du kan ändra konfigurationen i registret, men ofta skulle de helt enkelt kunna tala om för sina läsare var en viss dialogruta döljer sig. Där är det betydligt enklare att göra ändringen. Ett exempel: Om ett program kraschar försöker Windows skicka en felrapport till Microsoft om du inte har meddelat annat. På många webbplatser med registertips förklarar de att du kan undvika det genom att ändra värdet HKEY_LOCAL_MACHINE\SOFTWARE\Microsoft\PC Health\ErrorReporting. Men är det inte mycket enklare att högerklicka på ”Den här datorn” i stället?

Så här är registret ordnat: fem kataloger som kallas delträd.

Det finns ett annat problem med många av dessa tipssamlingar. Ingen större skada är skedd om du lägger till en post i registret som aldrig avläses eller utvärderas. Den bara lagras där och inget olyckligt inträffar. Å andra sidan kommer det inte något gott av den heller. Det är anledningen till att så många värdelösa tips blir kvar år efter år. En skribent kopierar en annans fel och ingen lägger märke till något, eftersom rekommendationen inte orsakar någon skada. Den förmodligen mest välkända av dessa spökposter är AlwaysUnloadDLL. På de ställen där den här posten beskrivs hävdas det att Utforskaren cache-lagrar DLL-filer i minnet ett tag efter att de användes senast. Detta är slöseri med minnet, påstås det, och genom att skapa en ny post, AlwaysUnloadDLL, och ge den värdet 1 kastar systemet bort dem ur minnet direkt.

Fungerar fortfarande

Det lustiga är att DLL-filer alltid tas bort från minnet i Windows XP. Så var det redan i Windows 2000. Det sista operativsystemet (och för övrigt det enda) där AlwaysUnloadDLL avlästes och utvärderades var Windows NT, och det var för flera år sedan. AlwaysUnloadDLL är därför ett slags ”tipszombie” som kopieras från den ena registerändringssamlingen till den andra. Gör en sökning på Google så får du själv se hur många som fortfarande rekommenderar den här nyckeln, trots att Microsoft uttryckligen har sagt att den inte fungerar.

I den här oansenliga mappen lagras de flesta av filerna som registret består av.

Vi försöker undvika de problem som så många registerartiklar lider av. Vi har kontrollerat att de inställningar vi rekommenderar verkligen får märkbara effekter. Dessutom undviker vi att ge råd om konfigurationsändringar som går att göra mycket enklare från användargränssnittet. Samtliga ändringar som vi rekommenderar måste göras direkt i registret.

Gör något praktiskt

Men du bör även vara medveten om att det finns konfigurationsverktyg med ett enkelt grafiskt gränssnitt där du kan ändra registerinställningar. Det är ju trots allt betydligt smidigare att klicka i en ruta eller flytta ett skjutreglage än att ändra registerposter manuellt. Du skulle kunna slippa kavla upp ärmarna och helt enkelt använda något av dessa verktyg. I verktygssamlingen i registeravsnittet presenterar vi två särskilt användbara verktyg, men om du föredrar att göra allt själv hittar du även mycket användbara program som du kan ha god hjälp av när du rotar runt i registret.

Det bästa sättet att få grepp om registret är att göra något praktiskt. Så gå till datorn och starta den. Standardverktyget för registerredigering är registereditorn Regedit. Starta den genom att trycka på Windowstangenten + R, skriva REGEDIT och trycka på returtangenten. Du kan givetvis skapa en genväg till programmet på skrivbordet om du tycker att det är bökigt att starta ett program på det här viset. Sökvägen till Regedit är C:\Windows\Regedit.exe. I den vänstra rutan i Regedit visas registrets trädstruktur. Det finns fem mappar eller delträd, om man nu ska använda det vedertagna språkbruket. Samtliga inleds med bokstäverna HKEY, som är en förkortning av engelskans ”handle of the key” eller ”nyckelns handtag”.

Många av konfigurationsmöjligheterna i Windows går bara att komma åt från registret. Det finns till exempel ingen möjlighet att bli av med pratbubbletipsen på något ställe på Kontrollpanelen.

Öppna katalogen

Det första av delträden är HKEY_CLASSES_ROOT. Där lagras bland annat uppgifter om filassociationer. Titta själv genom att öppna delträdet Classes Root och bläddra ned till .pdf. Öppna den katalogen också. I den hittar du OpenWithList, som i sin tur innehåller AcroRd32.exe, Adobe Readers filnamn.

Andra saker som lagras i Classes Root har med OLE-anslutningar att göra. Allt det är förmodligen för tekniskt för att intressera dig. Faktum är att bara några få manuella registerändringar görs i det här delträdet.

Undernycklar

Nästa delträd är mycket viktigare: HKEY_CURRENT_USER. Där lagras alla slags konfigurationsinställningar som har med den aktuella användaren att göra, till exempel programs konfiguration, nätverks- och skrivarinställningar. Öppna delträdet och leta rätt på Software. Där finns en enorm lista med program eller snarare företagen som har tagit fram dem.

Varje företag vars produkter du har installerat bör finnas med. Här finns även Microsoft, och om du öppnar den posten hittar du undernycklar för Internet explorer, Office och själva Windows. Det är just i den här delen av registret som de flesta ändringar görs.

Nödvändig information

Nästa delträd heter HKEY_LOCAL_MACHINE. I nyckeln Hardware lagras information om datorns enheter. Texterna som du hittar där är lättare att läsa om du startar informationsverktyget MSInfo32. Nycklarna SAM och Security ser ut att vara tomma.

Faktum är att de inte alls är det utan innehåller information som är så grundläggande och nödvändig (framför allt hashvärden av lösenord) att de inte går att redigera. Men undernyckeln System är mycket intressant för dig. Om du öppnar den hittar du tre undernycklar med liknande namn: ControlSet001, ControlSet002 och CurrentControlSet. Om du gör ändringar i någon av dem, vilket är mycket vanligt, ska du alltid välja CurrentControlSet, den uppsättning som används medan datorn är igång.

ControlSet innehåller en lista över enhetsdrivrutinerna som ska läsas in när datorn startas. Om datorn hänger sig då brukar det bero på ett problem med en drivrutin, och Microsoft har ett smart trick för att råda bot på sådana bekymmer.

Öppna nyckeln Select. Där finns fyra undernycklar: Current har värdet 1, och det betyder att datorn för närvarande använder ControlSet001. Default har samma värde, och det betyder att samma uppsättning kommer att användas nästa gång datorn startas. Failed har värdet 0, vilket innebär att det (lyckligtvis) inte är något problem med regeluppsättningen.

LastKnownGood har värdet 2. Det innebär att ControlSet002 är en säkerhetskopia av den uppsättning som man vet att datorn har gått att starta med tidigare. Varje gång datorn går att starta kopieras innehållet i den uppsättning som användes vid starten till ControlSet002.

Låt oss nu tänka oss att du har installerat någon ny maskinvara. Du startar om datorn, som prompt stannar med ett klagande. Nästa gång datorn startas visas sidan Felsäkert läge och där har du möjlighet att välja Senast fungerande konfiguration. Om du väljer den får Default i Select värdet 2, så ControlSet002 används för att starta datorn medan ControlSet001 märks som icke fungerande (Failed = 1).

Välj Senast fungerande konfiguration på startmenyn om datorn inte går att starta.

Om datorn går att starta – vilket den naturligtvis bör göra om en drivrutin orsakade problemet – skapas ControlSet003 och LastKnownGood får värdet 3. Det var väl klurigt?

Ändra inget

Nästa delträd heter HKEY_USERS. Där lagras samtliga installerade användarprofilers inställningar. Men liknar inte det HKEY_CURRENT_USER? Den aktuella användaren ingår förstås i samlingen ”Users”. Om du öppnar HKEY_USERS hittar du poster som ”S-1-5-18”. Samtliga namn inleds med ”S”. Det finns två nycklar med långa namn. Bägge är identiska förutom att den andra har texten ”_Classes” i slutet.

Öppna den första. Innehållet bör se bekant ut, eftersom det är detsamma som i HKEY_CURRENT_USER. HKEY_CURRENT_USER är helt enkelt en genväg till den här undernyckeln till HKEY_USERS med det långa namnet, så du behöver inte HKEY_USERS. Detsamma gäller HKEY_CURRENT_CONFIG, vilket är ett alias för HKEY_LOCAL_MACHINE\SYSTEM\CurrentControlSet\Hardware Profiles\Current. Ändra inget där.

Datatyper i registret

När du skapar nya registerposter måste du vara noga med att välja rätt datatyp. Den anges noga i alla våra registertips. Här är de datatyper som du kan komma att stöta på: