Det finns många olika filformat för digitalt ljud, alla med sina speciella användningsområden,fördelar och nackdelar. Här tittar vi närmare på de populäraste och förklarar skillnaderna.
Att rippa, ladda hem och lagra musik i digital form på datorn ger dig möjlighet att lyssna på musiken direkt från datorn, kopiera den till bärbara musikspelare och bränna den till cd-skivor. Men vilket filformat ska du välja? Det är en frågeställning som är genomsyrad av tekniksnack om kompression, olika codecar och bithastigheter. Här ska vi förklara varför filformatet är viktigt samt fördelarna och begränsningarna med olika format.
FORM OCH FUNKTION
Ett filformat är i praktiken bara en metod att organisera information så att den kan lagras och användas. Varje typ av information har sina speciella format som specificerar vilka program som kan använda och arbeta med informationen. En del format är universella, vilket betyder att nästan alla datorer kan använda dem. Andra är gjorda för att begränsa tillgången till informationen i filen och hur musiken kan spelas upp och lagras. Vilket format det handlar om får du en indikation på när du tittar på filsuffixet, det vill säga vanligtvis tre bokstäver eller siffror som står efter punkten i filnamnet (och som ofta brukar bli synonymt med vad vi kallar filtypen). Nu för tiden kan även filikonen vara en ledtråd, eftersom de flesta filformat har egna ikoner.
Kvaliteten på digitalt ljud beror till stor del på hur mycket information som har använts för att spela in en sekund av ljudet. Det kallas för bithastighet och ju fler bitar, desto bättre. Som du kommer att se i några av steg för steg-guiderna senare i tidningen erbjuder olika program en mängd olika bithastigheter när du omvandlar musik till digitala filer.
Nu ska vi titta närmare på en handfull vanliga filformat för musik. De största skillnaderna handlar om hur mycket utrymme filerna tar upp, vilka musikprogram och bärbara musikspelare som kan hantera dem och om musiken kan kopieras eller inte. Det vanligaste formatet är mp3. En mp3-fil är packad så att informationen bara tar upp en bråkdel av utrymmet jämfört med om den hade varit opackad. Det är enkelt att kopiera mp3-filer och det har blivit ett väldigt populärt format för de flesta som delar ut musik på internet. Meningen med att använda komprimeringstekniker på musikfiler är att göra filerna mindre genom att plocka bort information från dem. I fallet med mp3 blir en minut musik ungefär 1 megabyte på hårddisken. Några opackade filer på hårddisken skulle inte vara något problem, men om du bygger upp ett musikbibliotek skulle det ta enorm plats. Att se till att filerna blir små är även förnuftigt om du ska ta med dig mycket musik i en bärbar musikspelare eller om du ska ladda ner den från någon musikaffär online.
IMPONERANDE PACKNING
De flesta komprimeringsmetoder går ut på att ta bort ljud som mänskliga öron inte kan höra. Sättet det görs på skiljer sig åt mellan de olika formaten, men det är lite för avancerat att vi ska gå in på det. Däremot förtjänar det att sägas att de flesta formaten använder destruktiv, "lossy", komprimering, vilket betyder att kvaliteten blir sämre när en fil komprimeras. Det finns även ickedestruktiv komprimering, vilket gör att kvaliteten blir bättre men också att filerna blir större.
Mp3-filer kan spelas upp med nästan alla musikprogram och bärbara musikspelare plus många mobiltelefoner.Formatet innehåller även en så kallad ID3-tagg där det går att lagra information om låtens titel, vilken artist som framför den, vilket album den kommer från med mera. Det gör det nämligen mycket enklare att organisera musiken. En del cd-spelare kan dessutom läsa av informationen direkt från skivan. Många andra musikformat har mycket gemensamt med mp3-filer - de är komprimerade, kan spelas in med olika kvalitetsnivåer och kan innehålla information som kan redigeras. Det kan också vara skillnad på vilka spelare som kan hantera formaten (både program och bärbara manicker) och om filerna kan kopieras eller inte.

|
| Mp3-filer kan innehålla
information om musiken
i filen. |
APPLE OCH MICROSOFT
Apples Itunes Store använder ett format som heter Advanced audio coding (AAC) som kan hantera DRM (Digital rights management) för att styra möjligheterna att kopiera filerna. Musik köpt i AAC-format kommer bara att fungera på mediespelaren Ipod (bortsett från på datorn) och kan bara kopieras ett begränsat antal gånger till cd. Apple hävdar att komprimeringstekniken i AAC är effektivare än mp3 och därför kan ge bättre ljudkvalitet än mp3 trots en lägre bithastighet (vilket gör filerna i snitt mindre än motsvarande mp3-filer). Vi håller med, men skillnaden är marginell. Det går även att konvertera musik från cd till AAC (utan DRM), och filerna fungerar på de flesta musikspelare inklusive Microsofts Zune och Sonys Playstation Portable. För ännu bättre kvalitet erbjuder Itunes även Apple Lossless, som använder en annan komprimeringsteknik som ger bättre kvalitet, men filerna är ungefär bara hälften så stora som okomprimerade filer.
Microsoft har ett eget ljudformat: Windows Media Audio (wma). Det är jämförbart med mp3 och kompatibelt med de flesta bärbara musikspelare. Wma sägs även vara effektivare än mp3 och fungerar både med DRM om du köper musik över internet och utan DRM om du rippar själv. Även Microsoft har format som erbjuder bättre kvalitet: Wma Lossless och Wma Pro, och bägge går att rippa till i Windows Media player 11. Bägge ger bättre kvalitet med större filer, men Wma Pro är inte kompatibelt med en del gamla musikspelare.
Sony har ett eget format i Atrac, som de tagit fram för sina bärbara musikspelare. Atrac är jämförbart både med mp3, AAC och wma när det gäller kvalitet kontra storlek och har även det stöd både för kopieringsskyddat och icke kopieringsskyddat. En fördel med format som AAC och wma är att de är betydligt nyare än mp3.
Ett annat format värt att nämna är Ogg Vorbis, som är ungefär lika bra som AAC och wma men som oftast brukar kräva att du installerar ett tillägg till programmen och de mediespelare du vill använda det med.

|
| Apples Itunes Store använder
filformatet AAC. |
WAV PÅ FRAMMARSCH
Vi avslutar genomgången med det riktigt feta formatet - bokstavligt talat eftersom det kräver överlägset mest lagringsutrymme. Det kallas wav, och det är en förkortning för engelskans "waveform". Anledningen till att det tar så stor plats är att det inte är komprimerat. Det blir hela tiden populärare genom att både hårddiskar och bärbara mediespelare hela tiden kan lagra mer, och eftersom det är ett okomprimerat ljudformat är kvaliteten strålande.
Nu har vi gått igenom de största filformaten. Om du vill lära dig mer kan du läsa den engelska Wikipedia-artikeln på webbplatsen www.tinyurl.com/o8vb8 Innan du sätter igång att konvertera ljudfi ler för att använda på en mobil musikspelare, ta det säkra före det osäkra och kontrollera att den stöder fi lformatet du tänker konvertera musiken till. Du kan hitta den informationen på tillverkarens webbplats. Och slutligen, konvertera inte mer än nödvändigt mellan olika ljudformat, eftersom varje konvertering försämrar kvaliteten.
![]()
|
|